En till morgon i skogen!

"- Bäst är om du kan ta promenader i skogen, bättre än längs vägen" har sjukgymnasten sagt. Som jag skrivit tidigare så tycker jag det är liiiiite läskigt att vara i stora skogen alldeles själv, främst för att jag har så dåligt lokalsinne och går vilse så himla lätt. Jag är ju i och för sig inte helt ensam eftersom jag har hundarna med mig och jag tycker naturligtvis att det är jättemysigt också, väldigt blandade känslor. Är faktiskt stolt över mig själv att jag gör det regelbundet nu, att jag är ute innan det ljusnat, att det går bättre för varje gång och att jag lärt mig lita på pejlen. 

Jag har ett mål den här veckan dit jag ska gå med hjälp av pejlen. Ingen jättelång sträcka och det låter säkert löjligt för den som är van att vara i skogen men "stadsunge" som jag är så är det ett stort steg framåt ;-)

Härlig och lite kall höstmorgon.

Bettan

Bettan och Signe

Bettan och Signe igen...

... och igen :-)

Signe och Tyra i höggräset.

Vår lilla Ferdinand - Tage

Kul var att vi hann se blodmånen i morse, så himla häftigt! Försökte knäppa kort på den men det blev så dåliga bilder så jag slängde bort dem. Önskar jag hade en kamera som jag hade kunnat fota månen i morse!

Fin höstmorgon!

Släppte Bettan kvart i sex i morse och då var det fortfarande mörkt. Bästa förutsättningarna för Bettan att vara ute så tidigt men för en ensam mörkrädd matte som är helt övertygad att det spökar i det gamla övergivna huset i skogen där jag ställer bilen samt att jag ser/hör björn överallt är det lite jobbigt, herre jäklars så skakis jag var! Men inte heller denna gång såg jag något spöke (Axel eller Folke som varit döda i många år) i fönstret på huset och inte heller blev jag uppäten av en hungrig björn :-) Bettan jobbade på bra och efter ett par timmar när hon blev trött så släppte jag ut Tage, Signe och Tyra. Vi tog en sväng upp på hygget på Rismon tillsammans. Gänget hade mycket spring i benen och jag satte mig på en stubbe ute på hygget i höstsolen och bara mådde gott. Skönt att sitta ute alldeles ensam och bara koppla av och rensa tankarna lite :-)

Hade kameran med mig men det var så lite batteri i den så nästan alla bilderna blev suddiga, ingen av bilderna på Tyra gick att använda.

Bettan posar på en sten.

Full fart mot matte!

En suddig Signe ;-)

Tage i höggräset.

Toköra ;-)

Min lilla stubbe med massa lingon.

Kom hem vid halv elva och var hungrig och trött något alldeles vansinnigt. Åt lite frukost o sen stupade jag i sängen med en filt över mig tillsammans med tjejerna och sov i över två timmar. 

Bettan - En bedårande fin men också en bestämd liten dam!

Finaste lilla Bettan är inte så liten längre, hon växer så det knakar och jag gissar att det inte är inte många månader kvar innan lilltjejen växt om de andra tjejerna här hemma på Solvallen. Hon är en riktigt fin tjej som för det mesta svarar upp bra, hon har bara lite dåligt minne och gör inom väldigt kort om precis samma sak igen ;-) Uppfinningsrik är hon också lilla Bettan. Hon öppnar dörrar (främst ytterdörren som vi numer alltid håller låst), stjäl godsaker från bord och bänkar och när hon har tråkigt så låtsas hon att hon måste ut fast hon egentligen inte behöver. Det sistnämnda blir tokigt för det blir lite "vargen kommer" av det hela - när hon väl behöver tror vi att hon hittar på och så blir det tokigt... 

Bettan är precis som alla andra stövare, hon älskar värme och det bästa som finns i hela världen är solfläckar på golvet. Solfläckarna är inte så stora och det ryms oftast inte mer än en hund på dem. Om någon av de andra tar solfläcken så ställer hon sig bredvid och skäller ståndskall på den som tagit "hennes" fläck ända tills de ledsnar och flyttar sig därifrån. Naturligtvis så bryter vi henne när vi ser/hör detta och hjälper de andra från den lilla solfläckstjuven ;-)

Hon är en bestämd liten dam lilla Bettan men också världens charmigaste, goaste och finaste lilla tjej. Hon har kommit in jättefint med de andra här hemma och hon älskar att vara nära och mysa, både med oss tvåbenta och de fyrbenta - katt som hund. Bettan älskar att vara med även om det inte är hon som ska göra något. För ett par veckor sedan till exempel var vi bortresta och där vi bodde fick vi inte ha hundar inne. En lång resa i bil ner, en hel natt i bilen med de andra tjejerna, en heldag på fågeljakt vilket innebar att hon då också fick sitta i bilen i stort sätt hela dagen och sen en lika lång resa hem igen. Bettan skötte sig exemplariskt, inget som helst gnäll eller andra knasigheter, hon är bara så himla nöjd att få vara med. 

Hon älskar att vara i skogen med mig och nu när hon när hon förstår vad som är på gång så är hon riktigt taggad innan. Som jag skrivit tidigare så blir hon tuffare för varje gång vi är ute, sist var hon borta från mig större delen av tiden men kom och visade sig emellanåt vilket är jättebra. Pinn- och lingonätandet minskar och nu är det mest nosen i backen när vi är i skogen.

Bettan är precis som de flesta stövarvalpar - skitjobbiga! Men det visste vi innan vi bestämde oss för en till stövare så det kom inte alls som en chock ;-)  Valptiden vara inte länge (tack och lov) och vi märker redan att hon börjar lugna ned sig. Ytterdörren förblir dock nog låst en lång tid framöver för där har hon verkligen fått in tekniken ;-)

Finns det hjärterum så finns det sjärterum :-)

Men nu blev det bättre ;-)

Härlig morgon!!

En viktig del i min rehabilitering är promenader och det har blivit alldeles för lite av det under semestern av diverse olika anledningar. En av anledningarna är att det inte går att ha med Bettan på promenader efter stora vägen då hon fortfarande är hopplös i koppel, jag måste verkligen ta tag i det... Men nu är sommaren slut och hösten är här med ny härlig energi. 

Höstfootsie :-)

Höstmorgon i skogen.

Vi tar helt enkelt våra prommisar i skogen och självklart förenar vi nytta med nöje. Tar ut Bettan först med pejlen på. Märker hur hon blir tuffare, lämnar mig längre stunder för varje gång. När lilltjejen börjar bli trött hämtar vi Tyra och Signe och så tar vi en längre sväng alla fyra, så mysigt!

Tyra, Signe och "lilla Bettan" som inte är så liten längre!

Finaste lilla Signe!

I helgen tog lilltjejen sin etta i nybörjarklass (B-prov) och det känns så himla skönt. Duktig som tusan var hon och när vi var klar med provet så visste jag redan innan jag vände mig om mot domaren att det hade gått bra - härlig känsla :-)

Stolt liten Signe!

När vi kom hem firade jag och Magnus ettan med glass och varma hjortron, sagolikt gott! Signe fick sova i sängen mellan oss hela natten, det får alla fyrbenta här hemma på Solvallen göra när de varit extra duktiga :-)

I morse släppte jag Bettan en stund i skogen och det var en hyfsat bra morgon. En hel del lingonätande i och för sig men lämnade mig också några längre stunder. Avslutade förmiddagen med en långprommis på Rismon med alla tre av mina tjejer, riktigt mysigt :-)

Hittade trattisar men hade naturligtvis lämnat väskan med påsar i bilen, surt!

Kom hem, käkade frukost o sen stupade jag i soffan och sov en stund. Det krävs inte så mycket för att jag ska bli så vansinnigt trött när jag äter alla mediciner. Tur att jag inte ska äta dem så länge till, bara att hålla tummarna att ryggen fortfarande känns lika bra när vi börjar trappa ned.

Alla var trötta och allra mysigast tycker alla tjejerna det är när de får ligga ovanpå matte eller husse :-)

"Närkontakt"

Magnus och Jaffa gav sig iväg tidigt i morse på sjöfågeljakt. Jag börjar inte förrän kl 13 idag så jag passade på att ta med mig mina tjejer till Brännmyra. Började med att sätta pejlen på Bettan och så gav vi oss iväg i skogen. Lilltjejen är morgontrött så hon är lite loj, kom inte igång förrän på slutet. Funderar på om jag ska börja släppa henne på eftermiddagarna nu istället, hon har mycket mer energi då. Efter nästan två timmar gick vi tillbaks till bilen,tog av pejlen och släppte Tyra och Signe till Bettans stora förtjusning :-) Efter en stund hör jag ett ordentligt skall från Bettan. Signe kom utrusande från där skallet kom ifrån men Bettan såg jag inte till. Fasiken tänkte jag, gjorde hon illa sig? Så hör jag hur det rasslar till bakom mig och ut kommer en hare som korsar vägen i två hundra blås men tyvärr inte med Bettan bakom sig, hon kom fram lite närmare mig! Tror hon blev snopen och fattade inte riktigt vad som hänt. Synd att tjejerna var ute samtidigt för i det läget var de mer intressanta än haren.

Jättekul var det i alla fall även om det bara var ett skall, får se hur hon beter sig nästa gång jag släpper henne nu när hon faktiskt har haft "närkontakt" med en hare :-)

Sötgumman!

Bettan, Tyra och Signe

Trötta tjejer nu :-)

Sjöfågeljakt och skogsträning!

Injagningen av Bettan fortsätter och det går lite framåt för varje gång :-) Från och med i går är hararna lovliga vilket gör det extra kul, hoppas vi får skjuta en hare för Tello lite snabbt denna säsong!

Även sjöfågeljakten är igång sedan den 25 augusti. Fokuserar främst på Tyra nu, Signe kör jag från nästa år. Tyra gjorde det riktigt bra sist vi var med ut förutom att hon har en viss förkärlek att apportera vättarna också men det är orutin :-)

Tyra med kvällens apporter!

- Den här är min och jag ska hålla i den hela vägen  hem så ingen tar den av mig!

I övrigt så tuffar det på med jobb, träning av hundar, äta och sova - typ.....

Signe och Bettan

Bettan och Tello